Solcellskalkylatorn: metod och verifiering

Den här sidan beskriver metoden bakom solcells­kalkylatorn. Den är skriven för den som vill granska eller räkna om siffrorna. Avsnitten är numrerade B.1–B.16; referensskriptet hänvisar till dem.

Siffror i texten är märkta med hur de ska läsas:

MärkningBetydelse
aktuellHämtad ur kalkylatorns data för att förklara. Datafilen gäller alltid före texten.
historiskFrån en ersatt version av modellen. Visar bara vad som ändrats.
känslighetEn tänkt körning. Används aldrig för dimensionering.
exempelEtt steg i det räknade exemplet (B.8).
testvektorFör den som räknar om. Jönköpingsvärden gäller den avrundade punkten 57,78° N, 14,16° Ö, som datan också använder.
fältmätningFrån fälttestet inomhus, med en annan laddare. Används aldrig för dimensionering.
kontrollresultatUtfallet av en kontroll.

Formelkonstanter och indata i B.2–B.7 är inte märkta: de definierar metoden.

B.1 Vad siffrorna svarar på, och inte

Frågan. Hur stor batterikapacitet behöver en solcells­driven MeshCore-repeater för att inte bli strömlös en dålig vinter? En dålig vinter är här den sämsta vintern på fem år.

Svaret. Ett batteribehov i mAh, före säkerhetsmarginal, per plats, panelvinkel, trädlinje, firmware och panelstorlek. Varje fall har tre värden: ett centralt, ett lågt (optimistiskt) och ett högt (pessimistiskt). Kalkylatorn lägger sedan till snödagar och marginal och räknar om till ett antal celler.

Det besvarar inte: radioräckvidd, täckning eller placering; sommarens beteende, utom som den tid då batteriet laddas fullt; priser eller vilken cell man ska köpa; repeatrar med annan hårdvara, andra laddare eller mycket högre förbrukning (metoden går att överföra, siffrorna inte).

B.2 Systemet som modelleras

DelAntagande
RadiokortSeeed XIAO nRF52840 med radiomodulen Wio-SX1262, matad från en grupp litiumjonceller parallellt (1S)
LaddareCN3791-solladdarkort. Håller panelen vid en fast spänning, inställningen, här 5,0 V. Högst 2 A in i batteriet. Kortets lysdioder borttagna.
Batteri1S litiumjon, 18650-celler parallellt. Kalkylatorn räknar med 3000 mAh per cell, nominellt.
PanelClas Ohlsons panel “Northlight Flexible Solar System”, såld som 15 W (art. 36-9423), med elektroniken borttagen. Ett laminat av 10 eller 11 skurna cellremsor i serie, tomgångs­spänning cirka 6,0–6,6 V i full sol. Modellerad som cirka 10 W verklig effekt i full sol.
Andra panelstorlekarSamma paneltyp skalad efter yta: samma spänning, samma beteende i svagt ljus, mer eller mindre yta
PlaceringRakt mot söder. Lodrät (standard), 60° eller 40°.
TrädInga träd (PVGIS egen terränghorisont), eller en jämn trädlinje runt om på 10°, 15°, 20°, 30° eller 50°

Panelens spänning spelar roll. Alla panelstorlekar i datan antas vara 6 V-paneler av den här typen, hållna vid 5,0 V, cirka 77 % av tomgångs­spänningen i full sol.

  • En vanlig 12 V-panel (36 celler, cirka 21 V tomgång) på en laddare inställd på 5,0 V skulle förlora det mesta av sin effekt. Siffrorna gäller inte den.
  • Inställd på samma andel av sin egen tomgångs­spänning (cirka 16 V), och med celler som beter sig som den här panelens, ger en sådan panel samma resultat i modellens ekvationer utom för laddarens egen förbrukning, som är ungefär tre gånger större vid 16 V än vid 5,0 V. Känslighet: i Jönköping, lodrät, 20° träd, höjer det det centrala behovet med cirka 35–65 % för paneler på 5–30 W och det höga med cirka 5–15 %. För sådana paneler är siffrorna optimistiska.

Repeaterns förbrukning. Antas konstant dygnet runt.

FirmwareMedelström vid batterietPer dygn
EasySkyMesh (strömsparande gren), powersaving on och set radio.rxps max4,5 mA108 mAh
Officiell MeshCore med powersaving on7,1 mA170,4 mAh

Var förbrukningen kommer ifrån. Ingen av siffrorna är uppmätt på en färdig nod. Båda är uppskattningar från september 2026, byggda på publicerade mätningar på samma XIAO nRF52840 + Wio-SX1262.

  • EasySkyMesh, 4,5 mA (trolig; spann 4,1–5,4 mA). Radio och processor ger 4,3 mA, från en anpassning till 20 publicerade ström­mätningar av grenens mottagningscykling (cirka 0,66 mA plus 6,29 mA gånger den andel av tiden radion lyssnar), framskriven till läget max i release PowerSaving 17.1.3: 0,66 + 6,29 × 0,58 ≈ 4,3 mA. Sändning lägger till cirka 0,16 mA (2 minuter sändtid per dygn vid 118 mA). Läckströmmar lägger till cirka 0,05 mA, mest laddkortets egen förbrukning på natten.
  • Officiell firmware, 7,1 mA (trolig; spann 5,9–8,0 mA). Utgår från en publicerad mätning på 6,92 mA på det här kortet, med ström­spar­läge, radion alltid lyssnande och ingen trafik, plus samma tillägg för sändning och läckage.
  • Trafik. Båda antar ett lugnt nät: 2 minuter sändning per dygn och ingen extra mottagningstid. En upptagen repeater drar mer; för upptagna platser är förbrukningen optimistisk.
  • En strömlogg över ett dygn på en riktig nod skulle ersätta båda (B.13).

Var 10 W kommer ifrån. Ett planeringsantagande från den första dimensioneringen i september 2026: ett billigt laminat med skurna celler, sålt som 15 W, antogs ge ungefär två tredjedelar av märkningen. Det är inte uppmätt i full sol. Känslighet: den enda fältmätningen (B.4 steg 4) extrapolerar till cirka 10–15 W, med en typisk fyllnadsfaktor 0,7 och 340–500 W/m² på panelen; 10 W är alltså på den försiktiga sidan. Uppskattningen gjordes när det här dokumentet skrevs och är inte granskad. I kalkylatorn väljer besökaren panelens verkliga effekt, så antagandet sätter bara standardvärdet 10 W.

B.3 Väderdata

Källa. PVGIS version 5.3, EU:s gemensamma forskningscentrums fria soldatabas, tjänsten “seriescalc” med timvärden för åren 2005–2023: 166 536 timmar per fil.

Dataset.

  • PVGIS-SARAH3, satellitbaserade solljusdata, för 19 av de 20 punkterna.
  • PVGIS-ERA5, en återanalys från ECMWF, för Norrbotten, vars punkt ligger norr om SARAH3:s täckning (som slutar vid cirka 65° N).
  • Lufttemperatur och vindhastighet ingår i samma fil; för SARAH3-punkter tar PVGIS dem från ERA5.

En återanalys som ERA5 är en vädermodell körd bakåt över tidigare decennier, matad med observationer, som ger konsekventa timvärden överallt.

Anropet, exakt som det gjordes.

https://re.jrc.ec.europa.eu/api/v5_3/seriescalc?lat={lat}&lon={lon}&raddatabase={db}&startyear=2005&endyear=2023&components=1&outputformat=csv&angle={tilt}&aspect=0
  • angle är lutningen från horisontalplanet: 90, 60 eller 40. aspect=0 betyder söder.
  • components=1 delar ljuset på panelen i direkt (Gb(i)), diffust (Gd(i)) och markreflekterat (Gr(i)), i W/m².
  • För en trädlinje på h grader läggs &userhorizon=h,h,h,h,h,h,h,h till: åtta lika värden, en jämn horisont på h° runt om.
  • Trädlinje 0 skickar ingen userhorizon. PVGIS använder då sin egen terränghorisont för punkten, som inte är platt. I kuperade norra trakter skymmer terrängen ensam en del vintersol.
  • För trädlinjer från 10° ersätter den jämna horisonten PVGIS terränghorisont; den läggs inte till.
  • Inga andra parametrar skickas.
  • En fil per punkt, vinkel och trädlinje: 20 × 3 × 6 = 360 filer, cirka 2,9 GB.

Filen. Dataraderna följer raden som börjar med time, och slutar vid första tomma rad. Modellen använder time (t.ex. 20050101:0011; SARAH3-rader ligger på minut 11, ERA5-rader på minut 30; tiderna är UTC), Gb(i), Gd(i), Gr(i) (W/m²), T2m (lufttemperatur 2 m, °C) och WS10m (vind 10 m, m/s). H_sun och Int används inte; kontrollresultat: Int, som markerar rekonstruerade timmar, var 0 i alla timmar i de nio filerna i B.14.

Dygn. Ett dygn är ett UTC-datum, de första 8 tecknen i tidsstämpeln. UTC-midnatt är kl. 01 svensk vintertid, alltså mörkt, så inga dagsljustimmar delas.

De 20 punkterna. Varje län representeras av en punkt: tyngdpunkten av länets observatörer. Stockholm och Uppsala delar punkt. Treställiga koder är etiketter lånade från en flygplatskod i länet; punkterna ligger inte vid flygplatserna. Höjden är värdet i PVGIS-filens huvud. Indata.

KodLänLatitudLongitudHöjd (m)Dataset
JKGJönköping57,7814,16104SARAH3
BLEDalarna60,97214,37290SARAH3
GOTVästra Götaland58,31812,9177SARAH3
GVXGävleborg61,47716,3228SARAH3
HADHalland56,97612,827149SARAH3
KLRKalmar57,25216,05107SARAH3
KSDVärmland59,78613,15465SARAH3
LLANorrbotten66,95120,1387ERA5
LPIÖstergötland58,36815,66289SARAH3
MMXSkåne55,96413,603145SARAH3
NYOSödermanland59,09416,745SARAH3
ORBÖrebro59,37614,998208SARAH3
OSDJämtland63,26714,329294SARAH3
RNBBlekinge56,29615,20435SARAH3
SDLVästernorrland63,11617,271217SARAH3
STOStockholm och Uppsala59,79417,87245SARAH3
UMEVästerbotten64,8717,837325SARAH3
VBYGotland57,48218,51434SARAH3
VSTVästmanland59,8216,34171SARAH3
VXOKronoberg56,80314,585151SARAH3

Jönköpingspunkten. Jönköpings punkt är avrundad till två decimaler. Kalkylatorns data (v4) är räknad i exakt den punkten, så tabellen, datan och referensskriptet stämmer exakt. Tidigare versioner använde en privat plats i närheten. Historisk: bytet till den avrundade punkten ändrade 317 av 1 836 behovsvärden för Jönköping, med högst 8,3 mAh; inget golv ändrades; ett värde nära gränsen där inget batteri räcker blev null (lodrät, officiell firmware, 50° träd, 3 W, låg variant); inget avrundat tabellvärde och inget resultat i kalkylatorn ändrades.

B.4 Från solljus till laddning, timme för timme

Varje rad i PVGIS-filen är en timme. Modellen kör stegen nedan för varje timme 2005–2023.

Steg 1. Träden skymmer en del av den diffusa himlen. Trädlinjen döljer himlens nedre del. Modellen behandlar träden som svarta och jämna runt om och multiplicerar det diffusa ljuset med en himmelsfaktor R:

G = Gb(i) + R × Gd(i) + Gr(i)        [W/m² på panelen]
  • R är den andel av den panelviktade himmelsljusstyrkan som syns ovanför en trädlinje på h grader. R = 1 utan träd.
  • Himlens ljusstyrka följer Muneers lag för mulen himmel: proportionell mot (1 + b·sin e) vid höjden e, med b = 5,73, Muneers index för skuggade ytor (ur hans publicerade konstant 2b/[π(3+2b)] = 0,25227).
  • Varför den himlen. PVGIS räknar Gd(i) med Muneers modell och använder konstanten 0,25227 när solen är bakom horisonten. R använder samma himmelsform, så den stämmer med PVGIS antagande de timmar solen är bakom träden. Bakom 20° träd i Jönköping gäller det alla dagsljustimmar från slutet av oktober till mitten av februari. När solen står över trädlinjen är R något mildare än PVGIS egen himmelsform skulle ge.
  • Beräkning. Numeriskt över himlahalvsfären 0–90° höjd, på ett rutnät 180 × 180 med cellmittpunkter: 0,5° i höjd och 2° i azimut, symmetriskt kring söder. Varje cell viktas med ljusstyrkan, med cosinus för vinkeln mellan cellen och panelens riktning (noll bakom panelen) och med cos(e) för cellens rymdvinkel. R är summan av vikterna för celler med mittpunkt ovanför h, delad med summan över alla celler.
  • Gb(i) och Gr(i) används som PVGIS ger dem i filen för den trädlinjen; PVGIS har redan tagit bort direkt sol när solen är bakom horisonten.
  • Varför R ändå behövs. De timmar solen är bakom den angivna horisonten skiljer sig Gd(i) och Gr(i) från filen med fri horisont. Kontrollresultat: på en lodrät panel är Gd(i) cirka 0,71 gånger värdet med fri horisont i mulna timmar. Det är PVGIS som byter från sin solbelysta till sin skuggade Muneer-formel, ett byte av antagen himmelsform; den delen av himlen som döljs av träden tas inte bort. Därför används R ändå.
Vinkel10° träd15°20°30°50°
Lodrät0,90410,83510,75500,57420,2264
60°0,94950,90910,85870,73090,4136
40°0,96810,94000,90260,79920,4891

Känslighet, används inte: med jämn himmel (b = 0) vore R för lodrät vid 20° 0,5732 i stället för 0,7550; med b = 2, CIE:s klassiska mulna himmel, 0,6910.

Steg 2. Panelens effekt i bästa arbetspunkt.

P_mpp = Wp × G/1000 × LL(G) × (1 + 0.004 × (25 − T2m))      [W]
  • Wp är panelens verkliga effekt i full sol (1000 W/m², 25 °C), inte märkeffekten: 0,15–300 W i datan, 10 W för Clas Ohlsons panel.
  • (1 + 0.004 × (25 − T2m)) är kristallint kisels vanliga vinst i kyla, 0,4 % per grad, med lufttemperatur, inte paneltemperatur (B.12).
  • LL(G) är kurvan för svagt ljus: panelens verkningsgrad relativt full sol, linjärt interpolerad i log10(G) mellan punkterna nedan. 0 vid högst 3 W/m², 1 över 400 W/m².
G (W/m²)35102050100200400
Standardkurva00,350,550,700,850,920,971,0
Pessimistisk kurva00,200,400,580,780,880,951,0

Kurvorna är en bedömning av formen för ett billigt monokristallint laminat med skurna celler, i stil med kurvorna i standarden IEC 61853-1. De är inte uppmätta på panelen. IEC 61853-1 slutar vid 100 W/m², så kurvan därunder saknar stöd i standarden. Publicerade mätningar på 41 celler från åtta tillverkare (Reich m.fl. 2009) gav verkningsgrader vid cirka 3 W/m² från ungefär 0,1 till 0,8 av värdet i full sol, med stora skillnader även inom samma tillverkare. Kurvorna är alltså ett band, inte ett känt värde; därför använder den höga varianten den pessimistiska kurvan.

Steg 3. Panelens temperatur (Faimans modell):

Tc = T2m + G / (25.0 + 6.84 × WS10m)      [°C]

25,0 och 6,84 är Faimans ursprungliga koefficienter och standardvärdena i pvlib. PVGIS använder 26,9 och 6,2 för fristående kristallina paneler, vilket ger nästan samma temperatur vid vanliga vindhastigheter. Tc används bara för panelens spänning i steg 4.

Steg 4. Startar laddaren, och vad får den? CN3791 börjar ladda först när panelens tomgångs­spänning når cirka 1,02 gånger inställningen, alltså 5,10 V. Faktorn kommer från databladet: MPPT-stiftet startar vid 1,23 V och reglerar vid 1,205 V, och 1,23/1,205 ≈ 1,02. I svagt ljus sjunker panelens spänning, så en mörk dag startar laddaren kanske aldrig.

Panelens spänning modelleras som en ideal diod utan serie- eller parallellresistans:

I/Isc = 1 − (e^(V/a) − 1) / (e^(Voc/a) − 1)
a(Tc) = Ns × n × k × (Tc + 273.15) / q          Ns = 11, k = 1.380649e-23 J/K, q = 1.602176634e-19 C
Voc(G, Tc) = Voc_stc × (1 − 0.003 × (Tc − 25)) + a(Tc) × ln(G/1000)
  • Isc är kortslutningsströmmen, Voc tomgångs­spänningen, Vmp spänningen vid högsta effekt.
  • n är diodens idealitetsfaktor. Den avgör hur fort spänningen faller i svagt ljus, och är den viktigaste omätta panelparametern; de tre varianterna i B.6 skiljer sig i den.
  • Bara produkten Ns × n spelar roll. Varje variant ger en mätbar spänningslutning: ökningen av Voc per tiodubbling av kortslutningsströmmen, 0,85 V (låg), 0,98 V (central) och 1,30 V (hög) vid 25 °C. Med 10 celler i stället för 11 vore n 10 % högre för samma lutning; cellantalet påverkar alltså inte resultatet.
  • Timmar med G = 0 har f = 0; logaritmen tas aldrig av noll.

Kalibrering. Voc_stc sätts så att modellen återger den enda fältmätningen (fältmätning): Voc 5,897 V med kortslutnings­ström 1,115 A, i början av november 2026, inomhus, panelen stående i ett söderfönster bakom två glasrutor. Modellen antar 340 W/m² på panelen och 30 °C i cellen vid mätningen:

Voc_stc = (5.897 − a(30 °C) × ln(340/1000)) / (1 − 0.003 × 5)
        = 6.3959 V (n = 1.3), 6.4589 V (n = 1.5), 6.6163 V (n = 2.0)
  • Räkna Voc_stc med full dubbel precision ur formeln. De fyrdecimala värdena är avrundade för visning; att sätta in dem ändrar vissa behov med upp till 0,6 mAh, och några testvektorer i B.14 stämmer då inte.
  • Hur 340 W/m² och 30 °C uppskattades skrevs inte ner. Kontrollresultat: 340 W/m² motsvarar en kortslutnings­ström i full sol på cirka 3,3 A, nära fältanteckningarnas förväntan på cirka 3 A.
  • Kontrollresultat: en senare granskning bedömde 350–500 W/m² och 35–45 °C i cellen som troligare. De två felen verkar åt olika håll och tar till stor del ut varandra. Känslighet: kalibreringspunkten ensam är värd cirka ±25 % på resultatet vid 5,0 V.

Laddarens andel. Om panelens Voc den timmen är minst 1,02 × 5,0 V går laddaren, och får panelens effekt vid 5,0 V i stället för i bästa punkten:

f = P(5.0 V) / P(Vmp)    om Voc ≥ 5.10 V,   annars f = 0

Med y = Voc/a och x_m = Vmp/a löser x_m ekvationen x + ln(1 + x) = y. Då är P(Vmp) ∝ x_m × (1 − (e^x_m − 1)/(e^y − 1)) och P(5.0 V) ∝ x_s × (1 − (e^x_s − 1)/(e^y − 1)) med x_s = 5.0/a; den gemensamma faktorn a × Isc tar ut sig. Modellens kod löser x_m med 30 varv av iterationen x ← y − ln(1 + x) från x = y; vilken exakt lösare som helst ger samma publicerade värden. f begränsas till mellan 0 och 1.

Två panelbeskrivningar, ingen dubbelräkning. Panelens effekt kommer bara från Wp och LL(G) i steg 2. Diodmodellen används bara för laddarens startvillkor och kvoten f; dess absoluta ström och effekt används aldrig (känslighet: de skulle motsvara en panel på cirka 16 W i full sol). Fysikgranskningen (B.9) kontrollerade att LL och f inte räknar samma förlust två gånger: LL skalar verkningsgraden i bästa punkten, f är den extra förlusten av att hålla panelen vid 5,0 V. Kontrollresultat: diodmodellens egen relativa verkningsgrad i svagt ljus, 0,83, 0,75 och 0,69 vid 50, 20 och 10 W/m² för n = 1,5, har liknande form som standardkurvans 0,85, 0,70 och 0,55; med n = 2 ligger den nära den pessimistiska kurvan.

Exempel: ljus som behövs för att laddaren ska starta, W/m², vid olika paneltemperatur:

Variant (n)−10 °C0 °C10 °C25 °C
Låg (1,3)2,35,110,729,4
Central (1,5)4,38,716,640,5
Hög (2,0)11,920,534,168,4

Steg 5. Från paneleffekt till laddning i batteriet.

P_batt  = 0.90 × max(0, P_mpp × f − 5.0 V × I_chip/1000)     [W, med I_chip i mA]
Ah_hour = min(P_batt × 0.92 / 3.9 V, 2.0)                      [Ah den timmen; 0 om f = 0]
KonstantVärdeStår för
0,9090 %Verkningsgraden i CN3791:s switchande steg
I_chip3,5 mA (central, hög), 1,0 mA (låg)Laddkretsens egen ström medan den går, tagen från panelsidan vid 5,0 V; dras bara av de timmar laddaren går. Databladet anger 0,7–1,3 mA utan switchning; switchningen lägger till cirka 1,5–3,6 mA, så 3,5 mA är den centrala uppskattningen med lysdioderna borttagna. Den låga variantens 1,0 mA är databladsvärdet utan switchning, alltså optimistiskt.
0,9292 %En samlad förlust från den första modellen för ledningar, smuts, rimfrost och drift av panelens bästa spänning. Spänningsdriften modelleras nu i steg 4 och snö i B.7, så den dubbelräknar delvis och gör resultatet något försiktigt.
3,9 VCellspänning under laddning, för omräkning från Wh till Ah. Granskningen bedömde den 3–5 % försiktig.
2,0 ACN3791:s högsta laddström, per timme på batterisidan, efter 0,90, 0,92 och 3,9 V

Känslighet: en kretsström på 6 mA i stället för 3,5 mA höjer behovet med cirka 20 % (räknat vid 4,8 V). Om kortets laddlysdiod sitter kvar (7–18 mA; 13,5 mA totalt antogs) höjs det centrala behovet med cirka 50 % i Jönköping, lodrät, 20° träd, 10 W.

Steg 6. Dygnsskörd. Timvärdena Ah_hour summeras per UTC-datum.

B.5 Från dygnsskörd till batteri­storlek

Dygnsbalans. Varje dygn förbrukar noden ström × 24 h (0,108 Ah eller 0,1704 Ah) och får dygnets skörd. Modellen följer underskottet, hur långt batteriet är från fullt:

underskott = max(0, underskott + dygnsförbrukning − skörd)        från 0 (fullt) den 1 januari 2005

Batteriet blir aldrig fullare än fullt: överskott kastas. Underskottet nollställs aldrig mellan säsonger; ett underskott som följer med in i nästa vinter fortsätter växa.

Ett tal per vinter. En vinter går från 1 juli till 30 juni: 18 vintrar, 2005/06–2022/23. För varje vinter noteras dess största underskott och D, episodens längd i dygn. En episod är en följd dygn med underskott över noll; D räknas från episodens första dygn till dygnet med vinterns största underskott, båda inräknade. Episoden kan ha börjat före 1 juli, även ett tidigare år. Inträffar samma största underskott två gånger räknas det första. En vinter utan underskott har maximum 0 och D = 0. Januari–juni 2005 och juli–december 2023 simuleras men räknas inte.

Den sämsta vintern på fem. De 18 vintermaxima sorteras från sämst till bäst; lika värden behåller tidsordningen. Återkomstnivån för fem år tas med Weibulls plotposition r = (N + 1)/T, med N = 18 och T = 5, alltså r = 3,8:

nivå = w3 + 0.8 × (w4 − w3)

där w3 och w4 är det tredje och fjärde sämsta vintermaximumet. D tas från den vinter vars maximum ligger närmast nivån; med de här talen är det den fjärde sämsta. Är flera lika nära tas den första i ordningen sämst till bäst; i den publicerade datan ändrar det aldrig D.

Varför en vinter på fem. Projektet valde den som dimensioneringspunkt. En ovanligare vinter vore byggd på bara 18 vintrar data; sådana vintrar lämnas åt marginalen (B.7, och överlevnaden i B.8).

Från underskott till batteri­storlek.

behov [mAh] = nivå [Ah] / (0.92 × 0.85 × 0.90) / (1 − 0.03 × D/30) × 1000
FaktorVärdeBetydelseGrundRiktning
Kyla0,92Kapacitet kvar med cellen vid −20 °C vid den här mycket låga strömmenVid så låga strömmar bestäms förlusten av cellens tomgångs­spänning, inte dess resistans (Ji, Zhang och Wang 2013, cell vid C/1000 och −20 °C). −20 °C är ungefär mediannatten med lägst temperatur en vinter vid Jönköpings flygplats.Försiktig i söder, optimistisk i norra inlandet (B.12)
Användbart fönster0,85Andel av kapaciteten mellan fullt (4,2 V) och 3,4 VBedömning ur urladdningskurvorna för LG MJ1 och Samsung 35E, som ger cirka 88–90 % över 3,4 V. 3,4 V är en planeringsgräns strax över 3,3 V, exempelgränsen för omstartsspärr i MeshCores dokumentation om strömhantering på nRF52.Endera
Åldrande0,90Kapacitet kvar batteriets tredje vinterBedömningOptimistisk efter tredje vintern
Själv­urladdning3 % per månadFörlust under episoden på D dygnBattery University: cirka 2 % per månad vid 0 °C och halv laddning, cirka 6 % vid full laddning.Troligen försiktig vid låg temperatur

0,92 × 0,85 × 0,90 = 0,7038. Termen (1 − 0,03 × D/30) är densamma som (1 − 0,001 × D). Behovet innehåller ingen marginal och inga snödagar; de läggs till i B.7. Datan lagrar behovet avrundat till 0,1 mAh, utan avrundning uppåt.

“Inget batteri räcker” (null). Ibland kan panelen inte ladda upp batteriet ens på sommaren, och underskottet växer år efter år. Ett fall är null när antingen D för den sämsta vintern på fem är längre än 365 dygn, eller fler än 3 av de 18 vintrarna har D längre än 365 dygn. Regeln tillämpas inom varje fall, före det löpande minimumet nedan. Kalkylatorn visar null som “panelen räcker inte ens på sommaren”.

Golv: behovet med obegränsad panel. För varje plats, vinkel och trädlinje räknas också behovet om panelen vore obegränsad: varje timme då laddaren kan starta (Voc ≥ 5,10 V) ger fulla 2 A, utan andra förluster, oavsett ljusnivå. Det inkluderar timmar under 3 W/m², där kurvan för svagt ljus inte ger någon effekt för en ändlig panel, så golvet är något lägre än gränsvärdet när panelen växer. Känslighet: att bara räkna timmar över 3 W/m² skulle höja vissa norra golv, t.ex. med 13 % för Norrbotten, lodrät, 20° träd, låg variant. Golvet går igenom samma regler och beror inte på panelstorleken. Är besökarens batteri mindre än golvet säger kalkylatorn att ingen panelstorlek räcker.

Löpande minimum. En större panel ska aldrig behöva ett större batteri. För varje plats, vinkel, firmware, trädlinje och variant gås panelstorlekarna igenom från liten till stor; ett värde över det minsta hittills ersätts med det. Null förblir null och hoppas över. Golven justeras inte. Kontrollresultat: det ändrade 14 av 36 720 värden, vart och ett med mindre än 1 %.

De 17 panelstorlekarna: 0,15, 0,5, 1, 1,5, 3, 5, 10, 15, 20, 25, 30, 40, 50, 100, 150, 200 och 300 W.

B.6 Tre varianter: låg, central, hög

Panelens beteende i svagt ljus är den största omätta indatan. Modellen ger därför tre värden för varje fall.

VariantIdealitet nVoc_stcKurva för svagt ljusLaddkretsens ström
Central (bästa uppskattning)1,56,4589 VStandard3,5 mA
Låg (optimistisk)1,36,3959 VStandard1,0 mA
Hög (pessimistisk)2,06,6163 VPessimistisk3,5 mA

Allt annat är gemensamt.

Vad bandet är och inte är. De tre varianterna spänner bara över panelens parametrar i svagt ljus och kretsens ström. De är inte ett statistiskt konfidensintervall, och “hög” är ingen övre gräns. Horisonten, kalibreringen, inställningens tolerans, förbrukningen, läckage i panelen och cellernas verkliga kapacitet (B.12) verkar ovanpå varje variant.

Ordningen gäller inte alltid för de minsta panelerna. Nära gränsen där inget batteri räcker kan den valda episoden D och null-regeln skilja mellan varianterna. Kontrollresultat: i 30 av 12 240 tripplar, alla för paneler på högst 3 W, är det höga värdet lägre än det centrala, med högst 3,8 %. I ett fall är det centrala null medan lågt och högt är ändliga (Halland, lodrät, officiell firmware, 10° träd, 0,5 W). I 2 tripplar är det låga något över det centrala, med högst 1,0 %.

Vilken som används var. Kalkylatorn och guiden dimensionerar efter det större av centralt och högt, och visar “inget batteri räcker” om något av dem är null. Byggguiden för Jönköpingsnoden dimensionerar efter det centrala värdet och anger det höga bredvid.

Vad underlaget säger. Fälttestets mörka dagar återges av den centrala och den låga varianten; den höga förutsäger mindre skörd än som mättes (B.11). Fysikgranskningen bedömde n = 1,3–2,0 som rätt intervall och fann två parameterfel som ungefär tar ut varandra (B.10).

B.7 Från modellens behov till en rekommendation

Snö- och frostdagar. En panel täckt av snö eller frost skördar ingenting. Datan innehåller ett tillägg i dygn utan skörd:

PlatsSöder om 60° N60° N och norrut
Skyddad (standard)2 dygn5 dygn
Utsatt: höjd, topp4 dygn8 dygn

Varje dygn kostar ström × 24 h / 0,7038; datan lagrar det avrundat till 0,1 mAh (aktuell: 153,5 mAh för EasySkyMesh, 242,1 mAh för officiell firmware), före marginal. Det läggs till behovet före marginalen. Antalet dygn är en bedömning med stöd i litteraturen, främst en studie av RISE i Piteå, 65° N, vintern 2018/19, där även en lodrät panel var helt täckt hela januari. De utsatta värdena, ungefär dubbla, följer isbildningskartor över Sverige. Rimfrost ensam får inget tillägg. Tillägget gäller tillfällig täckning; norr om cirka 63° N kan en lodrät panel vara begravd i 2–3 veckor, vilket kalkylatorn anger som en notis i stället för att dimensionera för det.

Marginal. En ren multiplikator, sist. Kalkylatorn låter besökaren välja 0–100 %, standard 50 %. Marginalen ska täcka ovanligare vintrar än en på fem och osäkerheterna i B.12.

Avrundning. Batterisiffror avrundas alltid uppåt: kalkylatorn till ett helt antal celler.

Kalkylatorns regel (sidans kod och datafil är auktoriteten):

celler = ceil( (max(central, hög) + snödagar × per_dygn_mAh) × (1 + marginal) / cellkapacitet ),   minst 2 celler
  • Cellkapaciteten är 3000 mAh, säljarens nominella värde för den föreslagna cellen (Biltema art. 84-1378); besökaren kan ändra den. Inget oberoende kapacitetstest av cellen hittades. Känslighet: med 2400 mAh per cell behöver exemplet i B.8 10 celler i stället för 8.
  • Minst 2 celler, eftersom laddaren kan ge upp till 2 A och cellen är specificerad för 1,5 A laddning.
  • 60° och 40° erbjuds bara för paneler som någon borstar fria från snö; lodrät är standard.
  • Inga värden interpoleras eller extrapoleras mellan eller utanför panelstorlekarna i datan.

B.8 Räknat exempel: Jönköping, lodrät, 20° träd, 10 W, central, EasySkyMesh

Alla tal här är exempel; steg 7 är lika med aktuell data.

  1. R(lodrät, 20°) = 0,7550.
  2. Timskörden summeras per dygn. Medelskörden över alla december- och januaridygn är 61,7 mAh per dygn, mot en förbrukning på 108 mAh.
  3. Största underskott per vinter, Ah, med episodlängd D i dygn:
VinterMax (Ah)DVinterMax (Ah)D
2005/063,9755602014/153,783278
2006/074,5731722015/163,123067
2007/084,5170712016/173,914674
2008/094,4715852017/184,105060
2009/102,9293702018/194,122376
2010/111,3868502019/205,032978
2011/123,1577662020/214,779979
2012/133,5918692021/223,818580
2013/143,7742662022/234,143677
  1. Plats 3 och 4 är 2006/07 (4,5731) och 2007/08 (4,5170). Nivå = 4,5731 + 0,8 × (4,5170 − 4,5731) = 4,5282 Ah.
  2. Vintern närmast nivån är 2007/08, så D = 71 dygn.
  3. Behov = 4,5282 / 0,7038 / (1 − 0,071) × 1000 = 6 925,7 mAh, utan marginal.
  4. Datan ger fallet som [central 6 925,7, låg 4 248,8, hög 14 667,4].
  5. Kalkylatorn, 50 % marginal, skyddad plats: (14 667,4 + 2 × 153,5) × 1,5 = 22 461,6 mAh, alltså 7,49 celler, så 8 celler = 24 000 mAh.

Hur ofta hade de här batterierna tagit slut? Känslighet: för var och en av de 18 vintrarna jämfördes vinterns eget behov plus 2 snödagar med batteriet.

  • Den sämsta vintern, 2019/20, central: 5,0329 / 0,7038 / (1 − 0,078) × 1000 = 7 756 mAh, 12 % över behovet för den sämsta vintern på fem.
  • Beter sig panelen som den höga varianten behöver den sämsta vintern cirka 15 601 mAh. Kalkylatorns 24 000 mAh hade klarat alla 18 vintrar; ett batteri på 12 000 mAh bara 1 av dem.
  • Beter sig panelen som den centrala varianten behöver den sämsta vintern cirka 8 063 mAh inklusive snödagar.

B.9 Hur modellen kontrollerades

Vem som gjorde kontrollerna. Alla kontroller utom fälttestet gjordes av AI-agenter: separata sessioner mellan september och november 2026. “Oberoende” betyder att en agent byggde om modellen från en skriftlig beskrivning utan att få modellens kod. Beskrivningarna skrevs av sessionen som byggde modellen. Ingen oberoende mänsklig expert har granskat modellen. Fälttestet (B.11) är det enda underlaget gjort av människor.

#KontrollOmfattningResultat
0Granskning av första utkastet (sept. 2026)Den första Jönköpingssimuleringen: en oberoende ombyggnad och två granskareKoden stämde med specifikationen utom två fel i hjälpskript. 11 problem listades, mest i antagandena. Bland rättelserna: himmelsfaktorn bytte från jämn himmel till Muneers; laddkretsens egen ström lades till; vinst i kyla lades till; en pessimistisk kurva för svagt ljus lades till; antagandet “ingen skörd när det ligger snö” togs bort för lodräta paneler.
1Oberoende ombyggnad, länsmodellDen första vintermodellen (5,6 V)Återgav Jönköpingsfallet exakt; räknade även Skåne, Jämtland och Norrbotten med samma resultat.
2Granskning för norrGäller Jönköpings antaganden norr om cirka 61° N?Tabellerna är optimistiska i norr på fyra sätt: kyla, ERA5, rimfrost och laddning under 0 °C. Blev varningar (B.12).
3Faktagranskning av den första guidetextenVarje tal och påstående mot fem källor, två granskare8 talfel och 15 påståendefel; 28 punkter bekräftade. De flesta rättade.
4Oberoende ombyggnad, panelstorlekarModellen skalad efter panelstorlek (5,6 V)Stämde på decimalen.
5CellgranskningBiltemas 3000 mAh-cellBara säljarens uppgifter finns; inget oberoende test. Behålls som nominell, märkt overifierad.
6SMHI:s snötäckesstatistik348 stationer, snödjup per dygn, 2005/06–2022/23Kontrollresultat: längsta snötäcke den sämsta vintern på fem från 21 dygn (Skåne) till 113–151 dygn (Dalarna och norrut). Snö på marken, inte på panelen. Ledde till “lodrät om ingen borstar”.
7Oberoende ombyggnad, nuvarande modell (5,0 V)Timvis panelspänning och laddarmodellÅtergav alla rapporterade tal. Kontrollresultat: Jönköping lodrät 20° 10 W blev 6 925,7 / 4 248,7 / 14 667,4, identiskt utom sista decimalen i det låga värdet (publicerat 4 248,8).
8Fysikgranskning av 5,0 V-modellenKalibrering, n, temperaturkoefficienter, läckage, startvillkor, dubbelräkning“Inget räkne- eller implementationsfel” och ingen dubbelräkning. Två parameterfel tar ungefär ut varandra (B.10). Kontrollresultat: total osäkerhet cirka ±25–50 % tills panelens beteende i svagt ljus är uppmätt.
9Avstämning mot fälttestetMotsäger fälttestet modellen?Inte på mörka dagar. Säsongsuppskattningarna stämmer bara om testfönstret hade cirka 10° horisont (B.11).
10Snö och frostBehöver lodräta paneler ett snötillägg?Ja. Ledde till tillägget 2/4/5/8 dygn.
11ByggguidenVarje tabellcell och påstående i JönköpingsguidenAlla 72 celler och 8 kapacitetsrader omräknade rätt; 11 textfel rättade.
12Små paneler0,15, 0,5, 1,5 och 3 WAlla 28 080 värden gemensamma med föregående version identiska.
13SpecifikationskontrollEn ny implementation ur den här beskrivningen, Jönköping och Norrbotten, utvalda fallAlla 120 behovstripplar och 24 golvtripplar stämde till 0,1 mAh, null inräknat.
14Återgivning ur dokumentet ensamtEn ny agent fick bara ett tidigare utkast av den här beskrivningen och PVGIS-filerna, och skrev referensskriptet (B.14)Kontrollresultat: alla 36 720 behov och 2 160 golv i kalkylatordata v3 återgavs exakt, 0,0 mAh skillnad, alla 3 494 null på samma ställen. Den publicerade kopian använder Jönköpings avrundade punkt, som även kalkylatordata v4 använder (kontroll 16).
15Datans konsekvensAlla 12 240 tripplar i v3, upprepat för v4Kontrollresultat: högre trädlinje sänker aldrig behovet; inget behov under sitt golv; officiell firmware behöver aldrig mindre än EasySkyMesh. Variantordningen har undantagen i B.6, desamma i båda versionerna.
16Jönköping omräknad för kalkylatordata v4Produktionsmodellen, oförändrad, körd i den avrundade punkten för alla 36 JönköpingsfallKontrollresultat: alla andra punkter identiska med v3. Referensskriptet återger alla 1 944 behov och golv för Jönköping i v4 exakt. Inget tabellvärde vid 10 W och inget resultat i kalkylatorn ändrades, vid någon marginal 0–100 %.

Inte gjort.

  • Ingen jämförelse med ett etablerat verktyg, som PVGIS eget off-grid-verktyg eller pvlib med samma indata.
  • Ingen jämförelse med vinterloggar från riktiga MeshCore- eller Meshtastic-noder i Norden.
  • Ingen oberoende mänsklig expertgranskning.
  • Kontroll 7, 13 och 14 använde PVGIS-filer modellen redan laddat ner; själva nedladdningen prövades bara av kontroll 1 och av referensskriptets avrundade Jönköpingspunkt.

B.10 Vad som rättades på vägen

Modellen har gått igenom fem dataversioner; bara den sista gäller.

VersionVad som ändradesStatus
LänstabellerLaddaren på 5,6 V, 20 % marginal, avrundat till närmaste 100 mAhHistorisk. Används inte.
Kalkylatordata v1Panelstorlekar 1–300 W, 50° träd, null-regel, 2 A-tak; fortfarande 5,6 VHistorisk. Dragen tillbaka.
Kalkylatordata v2Inställning 5,0 V, timvis panelspänning, snötilläggHistorisk. v3 upprepar alla dess värden.
Kalkylatordata v30,15, 0,5, 1,5 och 3 W tillagdaHistorisk. v4 upprepar alla dess värden utom Jönköpings.
Kalkylatordata v4Jönköping räknad i den avrundade punktenAktuell

Den stora rättelsen: laddaren 5,6 V → 5,0 V.

  • Utlösare: webbsidans team frågade om värdena med fri horisont var för optimistiska.
  • Orsak, historisk: den första guiden ställde laddaren på 5,6 V i tron att panelen ger cirka 7 V. Fälttestet mätte 5,90 V, vilket placerar panelen vid cirka 6,4–6,6 V i full sol. Vid 5,6 V startar laddaren först över cirka 30–100 W/m²; bakom träd är det mesta av midvinterljuset svagare.
  • Effekt, historisk, Jönköping lodrät 10 W, EasySkyMesh, utan marginal: bakom 20° träd var det gamla publicerade värdet 5 651 mAh. Med 5,6 V korrekt modellerat blev det 20 621 mAh centralt; med 5,0 V blir det 6 926 mAh centralt, 4 249–14 667 över varianterna.
  • Känslighet, används inte: 4,8 V skulle behöva 15–40 % mindre batteri bakom träd, men bara på kort med litet spänningsfall på ingången och utan seriediod. 5,0 V är det säkra valet.

Andra rättelser. Panelens spänning i svagt ljus (n) lades till i varianterna. Null-regeln lades till när små paneler gav meningslösa (negativa) behov, eftersom självurladdningstermen bryter ihop för episoder längre än ett år. Ett uttryckligt snötillägg infördes. Marginalen höjdes från 20 % till 50 %. Avrundningen ändrades från “närmaste 100 mAh” till “alltid uppåt”. Himmelsmodellen bytte från jämn himmel (R = 0,573 lodrät bakom 20°, historisk) till Muneers (0,755). Texten om panelens spänning ändrades från “cirka 7 V” till “cirka 6,0–6,6 V”, och soldatumen bakom träd rättades: vid 57,8° N stänger en trädlinje på 20° ute direkt sol från slutet av oktober till mitten av februari.

Kända fel som lämnats kvar med avsikt (känslighet, Jönköping lodrät 20° 10 W central, 6 926 mAh publicerat):

  • Panelspänningens temperaturkoefficient −0,30 %/K är troligen för liten; −0,38 till −0,40 %/K är fysikaliskt för 11 celler. Det fysikaliska värdet ger cirka 5 364 mAh (−23 %): modellen är försiktig här.
  • n = 1,5 är troligen optimistiskt för skurna celler; cirka 1,7 är troligare. n = 1,7 ensamt ger 9 372 mAh (+35 %).
  • Båda tillsammans ger cirka 7 115 mAh, nära det publicerade värdet. Därför behölls det centrala värdet.
  • Den låga variantens 1,0 mA kretsström nås troligen inte medan kretsen switchar, så den låga varianten är optimistisk på den punkten.

B.11 Fälttestet

En lokal byggare testade panel, laddare och batteri inomhus i Jönköping från mitten av oktober till mitten av november 2026, med ett motstånd i stället för en nod. Alla tal här är fältmätning eller avstämningsvärden för en uppställning inomhus med en annan laddare. De används aldrig för dimensionering.

Uppställning. Panelen stod upprätt i ett söderfönster bakom två gamla glasrutor. Omgång 1 (slutet av oktober): en liten trädgårds­lamps­panel på cirka 1,5 W. Omgång 2 (från början av november): Clas Ohlsons panel. Laddare: ett HW-736-kort, en linjär laddare av CN3065-typ med schottkydiod på ingången, som behöver cirka 4,7 V innan någon ström går; inte den CN3791 modellen antar. Batteri: två 18650-celler sålda som 3000 mAh, parallellt; en av dem mättes till cirka 1,7 Ah. Last: ett motstånd på 531 Ω, cirka 7,5 mA eller 180 mAh per dygn. Mätning: batterispänning med multimeter, främst vilade morgonvärden. Ljus: en närliggande väderstation med en vågrät sensor som visar cirka 25–35 % för lite, använd för vädrets form och för att välja jämförbara mörka dagar.

Resultat. Kalibreringsmätningen: Voc 5,897 V och kortslutnings­ström 1,115 A. På mörkgrå dagar gav panelen i omgång 2 cirka 50–100 mAh per dygn. De första fem dygnen täckte den cirka 70 % av lasten på 180 mAh per dygn, den första veckan cirka 90 %. Testarnas egen grova uppskattning av ett vinter­underskott i fönstret var 5–8 Ah, osäker med en faktor två åt endera hållet.

Vad det bekräftar. Det gav kalibreringspunkten som avslöjade felet med 5,6 V. Avstämningen körde om modellens fysik för fönstret med Jönköpings väder, 112 analoga dygn valda efter det uppmätta ljuset; fönstrets ljusfaktor k (0,35–0,65) och horisonten från fönstret (0°, 10° eller 20°) var okända och varierades. På mörka dagar återger modellen de uppmätta 50–100 mAh per dygn för den centrala och den låga varianten vid k cirka 0,35–0,5; den höga förutsäger mindre än som mättes. Känslighet: under samma förhållanden hade en CN3791 vid 5,6 V skördat ingenting någon mörk dag; vid 5,0 V 13–76 mAh per dygn.

Vad som inte stämde. Med fri sikt från fönstret ger modellen ett underskott mitten av november– mitten av februari på bara 0,4–1,5 Ah (median), 0,8–2,3 Ah den sämsta vintern på fem, mot testarnas 5–8 Ah. De stämmer bara om fönstrets sikt mot den låga vintersolen skymdes av cirka 10° horisont. Frågan är öppen tills loggar från december eller en mätning med lutnings­mätare vid fönstret avgör.

Vad det inte kan visa. Annan laddare, inomhus, bakom glas, med två fria parametrar: en konsekvenskontroll, inte en oberoende validering. Skörden härleddes ur spänning, cirka ±70 mAh per avläsning. Inga data från december eller januari, utomhus, med kallt batteri eller med snö. Panelens spänningskurva i svagt ljus mättes inte direkt.

B.12 Antaganden och begränsningar

“Försiktig” betyder att det publicerade behovet troligen är för högt; “optimistisk” att det troligen är för lågt. Storlekar är känslighet för Jönköping, lodrät, 20° träd, 10 W, EasySkyMesh, central, om inget annat anges.

AntagandeRiktningStorlek
Jämn trädlinje runt omEnderaMer än tiofaldig: cirka 500 mAh med fri horisont mot cirka 6 900 vid 20° träd (aktuell)
Panelens beteende i svagt ljus (n, kurva)EnderaLåg till hög: 4 249–14 667 mAh (aktuell)
Inget läckage (shunt) i panelmodellenOptimistisk+36 % vid 300 Ω, +76 % vid 150 Ω
Ljus och temperatur vid kalibreringenEnderaCirka ±25 %
Temperaturkoefficient −0,30 %/KFörsiktig−23 % med det fysikaliska värdet
Laddarens inställning ±0,1 VEnderaCirka 5 900–8 800 mAh
Laddkretsens ström 3,5 mAEndera+20 % vid 6 mA (vid 4,8 V)
Förbrukning, lugnt nätOptimistisk för upptagna platser1,6 gånger förbrukningen ger 1,6–2,3 gånger behovet
Nominell cellkapacitetOptimistisk25 % fler celler om verklig kapacitet är 80 % av märkningen
Köldfaktor 0,92 (−20 °C)Försiktig i söder, optimistisk i norra inlandet×1,08 till ×1,23 i norr
Åldrande 0,90 (tredje vintern)Optimistisk efter tredje vinternInte kvantifierat
Själv­urladdning 3 % per månadFörsiktigLiten
3,9 V laddspänningFörsiktig3–5 %
0,92 samlad förlustFörsiktigLiten
Snö på marken reflekterar inget extra ljusFörsiktigCirka −14 % (historisk)
Träden behandlas som svartaFörsiktigR 0,780 i stället för 0,755 om träden reflekterade 20 %
Vinst i kyla från lufttemperatur, inte paneltemperaturOptimistiskLiten, inte kvantifierad
Startvillkor per timmeFörsiktigLiten
ERA5 för NorrbottenOptimistisk11–29 % lodrät (historisk)
Panelens åldrande, delvis skuggning av grenar, omstart under fullt, panel inte rakt mot söderOptimistiskInte kvantifierat
Nivån för en vinter på fem ur 18 vintrarEnderaCirka −2 % till +6 % (historisk)

Sammantaget kan ingen enskild nettoriktning påstås. Avdrag och förluster lutar åt det försiktiga; panelens omätta beteende i svagt ljus, förbrukningen, cellkapaciteten och norr lutar åt det optimistiska. De två största posterna, horisonten och panelen, kan gå åt båda hållen.

I ordning efter hur mycket de kan flytta svaret:

  1. Platsens verkliga horisont. Den överlägset största faktorn. Modellen antar en jämn trädlinje runt om; en plats med fri himmel mot sydost eller sydväst behöver mindre, så raden för de högsta träden i södra halvan av himlen är det säkra valet.
  2. Panelens beteende i svagt ljus (n, läckage, kurva). Läckage modelleras inte; en ideal diod är bästa fallet i svagt ljus. Känslighet: ett shuntmotstånd på 300 Ω ger 9 424 mAh (+36 %), 150 Ω 12 208 mAh (+76 %).
  3. Kalibreringspunkten. Ljus och celltemperatur vid den enda fältmätningen är uppskattade.
  4. Laddkortet. Inställningens noggrannhet är cirka ±0,1 V. Ett diodfall på 0,3–0,5 V i kortets ingång kan hålla panelen så mycket över inställningen; en seriediod efter switchen (0,25–0,45 V) höjer i stället den ingångsspänning som behövs för fulla 4,2 V. Startvillkoret prövas en gång i timmen; en timme som går under startspänningen räknas helt förlorad, vilket är försiktigt.
  5. Förbrukningen. 4,5 och 7,1 mA är uppskattningar för ett lugnt nät. Firmware ensam ändrar behovet med en faktor cirka 1,6–2,3 (aktuell, Jönköping, lodrät, 10 W).
  6. Cellkapaciteten. 3000 mAh är säljarens nominella värde. Fältmätning: en av fälttestets “3000 mAh”-celler mättes till cirka 1,7 Ah.
  7. Kyla i norr. Modellen antar att batteriet håller sig över −20 °C; rimligt upp till Gävleborgskusten men optimistiskt i inlandet i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten, där −35 till −40 °C förekommer en dålig vinter. Känslighet, inte tillämpad i datan: köldfaktor 0,85 i stället för 0,92 höjer alla värden med 8 %, 0,75 med 23 %. Kyla höjer också cellens inre resistans, så sändpulser kan få en kall, nästan tom cell att slå av tidigt; det modelleras inte.
  8. Laddning under 0 °C antas fungera; CN3791 saknar temperaturspärr. Laddströmmarna är oftast mycket låga, men månader av kall laddning innebär viss risk för litiumplätering, som inte modelleras. Den föreslagna cellen är specificerad för laddning först från 0 °C.
  9. ERA5 för Norrbotten överskattar molnigt vinterljus i norr; Norrbottens siffror ska läsas som optimistiska. Jämförelsen är inte upprepad med den nuvarande modellen.
  10. Snö, frost och rimfrost. Snötillägget är en bedömning; rimfrost på utsatta norra platser modelleras inte. Extra ljus från snötäckt mark mot en lodrät panel räknas inte, vilket är försiktigt.
  11. SARAH3 nära sin kant. Västerbottens punkt ligger nära täckningsgränsen vid 65° N.
  12. En punkt per län. Kust och inland, skog och fjäll kan skilja mer inom ett län än mellan sydliga län.
  13. “Inga träd” är PVGIS terränghorisont, inte platt. I kuperade norra trakter skymmer terrängen ensam mycket vintersol.
  14. Fälttestet är en konsekvenskontroll, inte en validering av siffror utomhus (B.11).
  15. Optimistiska effekter som inte modelleras: panelens åldrande; delvis skuggning (en gren över en del av en seriesträng skurna celler sänker hela strängens ström); laddaren fyller på först när batteriet sjunkit lite; panel som inte pekar rakt mot söder; trafik över det antagna; ett batteri som inte är fullt inför första vintern.
  16. Mindre poster. Självurladdningen är troligen hög vid låg temperatur (försiktigt). Vinsten i kyla överskattas något i soliga timmar. Nivån för en vinter på fem vilar på 18 vintrar. Kontrollresultat: antalet dygn med snötäcke i Götaland har minskat med cirka 40 % sedan 1960 (SMHI faktablad 23, 2005), så 2005–2023 behöver inte representera framtida vintrar.

B.13 Mätningar som skulle skärpa siffrorna mest

I ordning efter väntad effekt:

  1. Platsens horisont. Svep med lutnings­mätare från sydost via söder till sydväst och notera den högsta vinkeln. Kan flytta svaret en storleksordning.
  2. Panelens spänningslutning i svagt ljus. Inom cirka 2 minuter, vid samma paneltemperatur: mät tomgångs­spänning och kortslutnings­ström vid 4–6 ljusnivåer, från cirka 1 A ner till 0,03 A. Dämpa hela panelen jämnt med tyll eller myggnät; skugga aldrig bara en del. Rita spänningen mot logaritmen av strömmen. Cirka 0,85–0,9 V ökning per tiodubbling pekar på den låga varianten, cirka 1,0 V på den centrala, cirka 1,3 V på den höga. Punkter som böjer nedåt visar läckage.
  3. Kortslutnings­ström och paneltemperatur i full sol, utomhus, för att förankra kalibreringen.
  4. Ett dygns batteriström på den verkliga noden och firmwaren.
  5. CN3791 loggad grå dagar vid vald inställning: bekräfta inställningen vid panelens anslutning under laddning, mät kortets spänningsfall på ingången, leta efter seriediod, mät kretsens egen ström med lysdioderna borttagna.
  6. Batteriloggar december–januari från en riktig nod utomhus.
  7. Verklig cellkapacitet: ladda ur en köpt cell vid cirka 0,2 C till 3,4 V.
  8. För norr: batteritemperatur i en riktig låda över en vinter, och isbildningskartor för utsatta höjder.
  9. För datan: upprepa jämförelsen ERA5 mot SARAH3 i Västerbotten med den nuvarande modellen.
  10. Extern jämförelse: kör PVGIS off-grid-verktyg för några fall och jämför.

B.14 Räkna om siffrorna själv

Du behöver Python 3 med numpy och tillgång till PVGIS.

FilInnehållsha256
reference_solar_need.pyReferensskriptet (B.14), Python 3 och numpy85fc28dd0e4d7f86d1d9426126aa01c1f78606c34d5b81185bf075afdc623940
solar-calc.jsonKalkylatorns data, den fil kalkylatorn läser (B.14)2e2e0588c47b72cdc43bc6a51dcbc5b24726d504bc9b8ed082b2beef0897ac23

Referensskriptet är en oberoende referensimplementation, skriven av en AI-agent enbart ur den här beskrivningen, utan modellens kod (B.9 kontroll 14). Det laddar ner de PVGIS-filer det behöver och sparar dem.

Exempel
python reference_solar_need.py JKG --tilt 90 --trees 20 --firmware esm
python reference_solar_need.py --check
python reference_solar_need.py --tables
python reference_solar_need.py --example

Den första raden skriver behovstripplarna för alla 17 panelstorlekar, före och efter det löpande minimumet, plus golvet. --check kör testvektorerna nedan, --tables skriver R, Voc_stc och tabellen över startljus, --example skriver exemplet i B.8. Skriptet använder Jönköpings avrundade punkt, samma punkt som kalkylatordata v4, och återger dess Jönköpingsvärden exakt.

Recept.

för varje punkt, vinkel i (90, 60, 40), trädlinje h i (0, 10, 15, 20, 30, 50):
    ladda ner PVGIS seriescalc-CSV (B.3)
    R = 1 om h == 0 annars sky_view(vinkel, h)                                (B.4 steg 1)
    varje timme: G = Gb + R*Gd + Gr ;  Tc = T2m + G/(25 + 6.84*WS10m)
    för variant (n, kurva LL, I_chip i mA) i central, låg, hög:              (B.6)
        Voc_stc ur kalibreringen, full precision                            (B.4 steg 4)
        f = P(5.0 V)/P(Vmp) om Voc(G, Tc) >= 5.10 V annars 0
        för var och en av de 17 panelstorlekarna Wp:
            Ah_hour = 0 om f == 0 annars min(2.0, 0.90*max(0, Wp*G/1000*LL(G)*(1 + 0.004*(25 - T2m))*f - 5.0*I_chip/1000) * 0.92/3.9)
            skörd per UTC-datum = summan av Ah_hour
            för dygnsförbrukning i (0.108, 0.1704) Ah:
                underskott per dygn -> 18 vintermaxima och D -> nivå för en vinter på fem och D
                -> null-regel -> behov = nivå/0.7038/(1 - 0.001*D)*1000, avrundat till 0.1 mAh   (B.5)
        golv: skörd per UTC-datum = 2.0 * (antal timmar med f > 0) -> samma steg
sedan, per variant: löpande minimum över panelstorlekarna; null förblir null; golv justeras inte.
Snötillägget lagras separat och läggs till av kalkylatorn (B.7).

Fallgropar.

  • Räkna Voc_stc med full precision (B.4 steg 4).
  • Tillämpa null-regeln inom varje fall, före det löpande minimumet; annars sprider sig negativa behov från de minsta panelerna till alla större.
  • Använd R på Gd(i) ur filen för den trädlinjen, inte ur filen med fri horisont.
  • Vinsten i kyla använder lufttemperaturen T2m; panelspänningen Faimans paneltemperatur Tc.
  • I_chip är i mA, så kretsens effekt är 5,0 × I_chip / 1000 W, och dras bara av när laddaren går.
  • Taket 2 A gäller på batterisidan, efter 0,90, 0,92 och 3,9 V.
  • Golvet räknar varje timme med Voc ≥ 5,10 V, oavsett ljusnivå.
  • Underskottet börjar på 0 den 1 januari 2005 och nollställs aldrig; en episod kan börja före den vinter den hör till.
  • Modellens kod räknade behovet med en gammal marginal ×1,2, delade bort den och avrundade till 0,1 mAh. Referensskriptet stämde exakt, men en skillnad på ±0,1 mAh i sista siffran är godtagbar för andra implementationer.

Datafilen. Ett JSON-objekt med en nyckel per punktkod. Varje punkt har place, lat, lon, source (PVGIS-dataset) och panels (de 17 storlekarna i W); need[vinkel][firmware][träd], en lista med 17 tripplar [central, låg, hög] i samma ordning som panels, i mAh utan marginal eller snödagar, till 0,1 mAh, null betyder att inget batteri räcker (vinkelnycklar vertical, tilt60, tilt40; firmware esm, official; träd "0", "10", "15", "20", "30", "50"); floor[vinkel][firmware][träd], en trippel; snow_allowance med days (sheltered, exposed) och per_day_mAh (esm, official); och setpoint_V: 5,0.

Testvektorer (testvektor, behov utan marginal i mAh, [central, låg, hög]). Jönköpingsrader gäller den avrundade punkten 57,78° N, 14,16° Ö och stämmer exakt med kalkylatordata v4.

PunktVinkelFirmwareTrädPanelBehov [central, låg, hög]
JKGlodrätEasySkyMesh20°10 W6 925,7; 4 248,8; 14 667,4
JKGlodrätEasySkyMesh0°10 W501,7; 355,7; 847,8
JKGlodrätofficiell20°10 W15 455,2; 10 861,0; 26 540,6
JKG60°EasySkyMesh20°10 W1 746,5; 568,9; 6 471,8
JKG40°EasySkyMesh20°10 W516,3; 324,5; 3 145,8
JKGlodrätEasySkyMesh20°1 W22 093,4; 20 403,9; 22 485,5
JKGlodrätEasySkyMesh20°0,15 Wnull; null; null
JKGlodrätEasySkyMesh50°3 W44 168,4; 30 583,4; null
MMXlodrätEasySkyMesh10°5 W1 195,5; 884,0; 1 697,1
LLAlodrätEasySkyMesh20°10 W16 918,7; 15 061,7; 22 768,4
OSD60°officiell30°20 W17 420,9; 15 602,4; 23 330,5
GVXlodrätEasySkyMesh50°25 Whögt värde 40 700,2 efter löpande minimum; 40 983,3 före
PunktVinkelFirmwareTrädGolv [central, låg, hög]
JKGlodrätEasySkyMesh20°307,5; 184,3; 2 526,4
LLAlodrätEasySkyMesh20°8 108,8; 6 259,5; 13 262,6

Mellanliggande testvektorer, för att hitta var en misslyckad omräkning går fel. JKG vid den avrundade punkten, lodrät, 20° träd, 10 W. Testvektor.

Dygn (UTC)Skörd, centralLågHög
2010-12-15120,34 mAh140,28 mAh64,48 mAh
2013-12-2043,18 mAh70,75 mAh0
2022-01-104,09 mAh24,61 mAh0
Timme (UTC)Gb, Gd, GrT2m, WS10mG, TcCentral: Voc, f, mAhLåg: Voc, f, mAhHög: Voc, f, mAh
2013-12-20 09:110; 13,17; 3,71,31; 3,8613,643; 1,5755,235; 0,5787; 7,6115,392; 0,8205; 14,9984,845; 0; 0
2013-12-20 11:110; 21,72; 6,11,66; 4,1422,499; 2,0825,418; 0,8054; 26,5385,549; 0,9276; 33,7825,091; 0; 0
2013-12-20 13:110; 8,54; 2,42,38; 4,008,848; 2,5495,041; 0; 05,221; 0,5947; 5,2084,591; 0; 0

Timmen 11:11 visar startvillkoret: den höga variantens Voc på 5,091 V ligger just under 5,10 V, så den får ingenting.

Indatans fingeravtryck. Skiljer en omräkning, kontrollera först om PVGIS har ändrat sin data. Filerna bakom testvektorerna, nedladdade i november 2026. Testvektor.

FilRaderSumma Gb(i)Summa Gd(i)Summa Gr(i)Medel T2msha256
57.7800_14.1600_PVGIS-SARAH3_t90_h20.csv166 5366 381 525,545 378 320,951 679 744,707,1367dea57214bb93f352dbc8a818c13746c86630707e204428c3f6b14c1ccee03cfd
57.7800_14.1600_PVGIS-SARAH3_t90_h0.csv166 5368 574 941,486 014 701,751 760 378,407,1367c17c097cde22244829c2025ca5aaa12f36fd688fea78a1e5db12617338baf609
57.7800_14.1600_PVGIS-SARAH3_t60_h20.csv166 5369 317 286,177 902 062,91849 450,857,1367dfd54b82803a9726463398915faaaf13702ed28644e9341a7b00fd2962204cf5
57.7800_14.1600_PVGIS-SARAH3_t40_h20.csv166 5369 931 132,138 998 538,00397 463,767,1367ffb00c160bb93bee907d6e4727066555ec46f1c15a42c5773313af3a052382de
55.9640_13.6030_PVGIS-SARAH3_t90_h10.csv166 5367 919 314,226 036 084,071 830 670,308,19249c97ffb797d759951fc18dc42a384f10eba1c82bea57bf437b8a6a0cb915537d
66.9510_20.1000_PVGIS-ERA5_t90_h20.csv166 5366 631 646,384 226 017,451 339 620,340,446702816af991b2209756b00068963ade949664c30420861408995bec159a147504
63.2670_14.3290_PVGIS-SARAH3_t60_h30.csv166 5365 819 471,496 656 339,14653 251,203,20912ea1677df988d756a5dedda29f08457960b0c717219be4ba18ce3e4692ec9d18
61.4770_16.3000_PVGIS-SARAH3_t90_h50.csv166 536363 217,603 221 812,90918 814,405,765431d127421db182c90c29572838375af5c3afc1332b87c8054d3384f7cb1ce5a4
57.7800_14.1600_PVGIS-SARAH3_t90_h50.csv166 536869 900,683 625 597,351 058 368,707,1367f4c2ed2b5d2d41947d2ada44dc968bf243baf97c6f951cf35d3053f8a22e806a

PVGIS kan uppdatera eller byta sina dataset; summorna ovan visar om en senare nedladdning skiljer. Hela uppsättningen PVGIS-filer (cirka 2,9 GB) publiceras inte; vem som helst kan ladda ner den igen med anropet i B.3.

B.15 Källor

Varje källa är märkt med hur den användes: [modell] sätter en indata, konstant eller formel; [kontroll] användes av granskare och sätter ingen konstant; [bakgrund] lästes för den första dimensioneringen och sätter ingen konstant i den nuvarande modellen. Alla länkar prövades den 14 november 2026. “Spärrad” betyder att servern vägrade automatisk åtkomst; en vanlig webbläsare öppnar den troligen.

Väder- och instrålningsdata

Panel- och himmelsmodeller

Laddare och elektronik

Firmware och förbrukning

Batterier och kyla

Snö, frost och isbildning

Erfarenhet från fältet

  • [kontroll] YYCMesh, “Cold Weather Charging of Lithium-Ion Batteries”: https://yycmesh.com/blog/cold-weather-charging. Ett Meshtastic-nät i Calgary, inte MeshCore; underlag bara för tålighet mot kyla, inte för dimensionering.
  • [modell] Fälttestet i Jönköping (B.11). Ingen offentlig länk.

Konstanter som vilar på bedömning: kurvorna för svagt ljus (B.4 steg 2); kretsströmmen 3,5 mA; den samlade förlusten 0,92 och laddspänningen 3,9 V; det användbara fönstret 0,85 och åldrandet 0,90; temperaturkoefficienten −0,30 %/K; antalet snödygn; panelens verkliga 10 W; 340 W/m² och 30 °C vid kalibreringen.

B.16 Ordlista

TermBetydelse
PVGISEU:s fria soldatabas och kalkylator (Photovoltaic Geographical Information System)
SARAH3Satellitbaserade solljusdata i PVGIS; täcker Europa upp till cirka 65° N
ERA5En global återanalys från ECMWF; PVGIS använder den där satellitdata saknas
SMHISveriges meteorologiska och hydrologiska institut
STRÅNGSMHI:s modell för solljus över Sverige
RISEResearch Institutes of Sweden
Skurna cellerSolceller skurna i smala remsor så att en liten panel får användbar spänning; kanterna förlorar något i svagt ljus
ÅteranalysEn vädermodell körd över tidigare decennier, matad med observationer
Weibulls plotpositionEtt standardsätt att uppskatta hur ofta ett värde överskrids ur en rangordnad lista: r = (N + 1)/T
Lutnings­mätareVinkelmätare (klinometer), för att mäta hur högt träd eller kullar når över horisonten
MPPTMaximum power point tracking: en laddare som försöker hålla panelen vid bästa spänning; CN3791 gör det med en fast inställning
InställningDen panelspänning CN3791 håller under laddning; här 5,0 V
WpHär: panelens verkliga effekt i full sol, inte märkeffekten
VocTomgångs­spänning: panelens spänning utan något anslutet
IscKortslutnings­ström: ungefär proportionell mot ljuset
FyllnadsfaktorPanelens högsta effekt delad med Voc × Isc; cirka 0,7 för typiska billiga paneler
Idealitetsfaktor nEn diodparameter; avgör här hur fort panelens spänning faller i svagt ljus
ShuntresistansInre läckage i en panel; skadar mest i svagt ljus
Himmelsfaktor RDen andel av det diffusa himmelsljuset en panel fortfarande ser ovanför trädlinjen
TrädlinjeVinkeln över horisonten under vilken träd eller kullar skymmer himlen
RimfrostIs som byggs upp ur underkyld dimma, främst på utsatta höjder
UnderskottHur långt batteriet är från fullt, i Ah
Episod, DEn följd dygn med underskott; D är dess längd fram till vinterns största underskott
ÅterkomstnivåDet underskott som väntas nås eller överskridas en gång på ett givet antal vintrar; här fem
AvdragEn faktor under 1 för kapacitet som inte kan användas: kyla, användbart fönster, åldrande
BehovBatterikapacitet i mAh, före marginal, snödagar och avrundning
GolvBehovet med obegränsad panel; ingen panelstorlek kan göra bättre
NullInget batteri räcker, eftersom panelen inte kan ladda upp det ens på sommaren
C-talStröm relativt kapacitet; 1 C tömmer en cell på en timme